Byanamn i Himmeta socken

Boda

Boda betecknade ursprungligen primitiva bostäder, skjul, bodar för tillfälligt bruk, antingen det gällde fiskebodar, slåtterbodar eller det vanligaste fäbodar. 1)

Brandfors

I mitten av 1500-talet gjorde försök med hammarsmedjedrift i Brandfors. Driften upphörde före 1571. 2) Tidigare skrivet som: Branttafors hamar 1575 (jordebok) Brantfårs 1646 (mantalslängd) Brantfors 1715 (jordebok) Brandfors 1760 (jordebok) Förleden ser alltså ut att ha varit Brant- snarare än Brand, men helt säker kan man inte vara. Då Brant- stämmer väl in på terrängen vid forsen och är namnet troligen ursprunget därav? Om förleden trots allt varit Brand- kan den ha syftat på att man bränt ner skog för att odla där, eller på att det har inträffat en skogsbrand på platsen. 5)

Danby

1347 skrivet som Danaby, kan som förled ha folknamnet daner. (d.v.s. danskar) 1)

Gässlinge

Stavat Gæslinge 1348. Det tolkas av Ståhle som bildat till något ortnamn på gås-, medan Ivar Lundahl antar, att gässlingar har varit ett öknamn att jämföra med en senare tids sockenboöknamn. 1) Gäss kan ev. komma av ordet gäst. Orten Gässlösa tros komma av byn där man saknade gäster. 3) Byggmästaresonen Gunnar Pettersson sedemera känd som Gunnar Myrdal bodde i Gässlinge (åtminstone 1911-1914) 2)

Himmeta

Förleden i Himmeta (parochia Himmetum 1346) har av Torsten Bucht med tvekan tolkats som ett ord "him" , skimrande, ljus med syftning på den öppna ljusa jordbruksbygdenkring åsenn, där kyrkan ligger. Efterleden är, menar Bucht, troligen svagtonsform av fornsvenska "æt", ätt med grundbetydelsen "det som någon äger, egendom", sekundärt "gård eller trakt" 1) Enligt vissa sägner grundade den legendariske sveakonungen (av eftervärlden kallad Bröt-Anund) Strö kungsgård. Skulle den fornnordiska dikten Ynglingatals "himne heidom" kunna vara ett ortnamn, identiskt med Himmetaskogen, ja då finns det skäl att tro att Anund omkom i Himmetaområdet. 2) År 1571 (Älvsborgs lösen) så fanns 47 taxerade hushåll i Himmeta. Det fanns 110 hästar, 77 oxar, tjurar eller stutar, 200 kor, 105 ungnöt, 263 får, inga getter och 207 svin. Lasse-Maja gjorde i början av 1800-talet en påhälsning i Himmeta kyrka då han bl.a. stal ett silverstop och en silverkanna. 1809 fick han stå för tinget i Köping för sina stölder. Rikshuvudvägen passerade Himmeta via Nordväg, Nederväg, Väg och Vägby. Vid dessa platser finns rester av vad som ibland kallas för Eriksgatan.

Körtinge

Ändelsen -inge (samma ändelseform som -ung och -ing) är av germansk härkomst. Det kommer av ordet -ingia som i sin tur är avlett från inbyggarnamn -ingar. Ändelseformen har troligen sin grund äldre järnålder. 3)

Långmossen

Lång av ordet lång i meningen utsträckt. I området finns en grotta.

Nederväg

För Nederväg saknar vi gamla belägg. Namnet är upptecknat av Olof Norman 1930 med uttalet »Nedra Väg». Enligt ekonomiska kartan (häradskartan) blad Köping, tryckt 1912, avses en fastighet omedelbart väster om Vägs stora gård. Möjligen är det samma bebyggelse som den som enligt ekonomiska kartan 10G 9a, tryckt 1964, heter Edebo. Namnet är inte tolkat men Nedre markerar rimligtvis läge längre ned, dvs. antingen avseende höjdled eller läge närmare ett vattendrag, i förhållande till huvudgården. 4) Nordväg Också kallat Nolanväg och Nolväg. Rikshuvudvägen passerade här.

Oppeby

För Oppeby finns ett osäkert belägg ytre vppæby 1384 27/6, osäkert i så måtto att det även skulle kunna tänkas avse Oppeby i Fellingsbro socken. Det äldsta säkra belägget lyder Vppeby och återfinns i ett brev av 1412 1/2. Ingen tolkning finns såvitt bekant men på samma sätt som med föregående namn är väl namnförklaringen den att gården/byn har legat högre upp i terrängen än annan bebyggelse eller att den har varit belägen längre bort mot skogen sett från någon annan bebyggelse. 4)

Rabo

Kanske av det svenska dialektala ordet rabb(e) som betyder "Jordrygg med torr och stenig grund, tuvig, stenbunden äng. 1) (Tveksamt i detta fall då det inte beskriver terrängen särskilt bra.)

Skogsborg

Ändelsen -borg står för "befästning, terassformigt berg".

Släta

Släta skrevs år 1450 som Slætto och är fornsvenska slætta, biform till ordet slätt. Ordet är ett vanligt ortnamn. 1)

Sticklinge

Stavat Stiklinge år 1347. Sticklinge ligger på en långsmal ås och har ansetts vara bildat till ett fornsvenskt "stikil" spets, något i terrängen framskjutande. 1)

Ståltorp

Av ordet stale i betydelsen stål. 1)

Torp

Stavat Thorpe år 1413. Torp finns i två former där Torp i Himmeta är av den äldre formen i betydelsennybygge, utflyttargård. (Det yngre Torp står för dagsverkstorp, kolartorp el. dyl.) 1) (Det kan nämnas att många ortnamn som slutar med -arp, -erup i grunden är -torpnamn. T.ex. Alathorp som numera heter Alarp.) 3) Benämningen -torp härstammar från vikingatiden men de flesta satta bynamnen är troligen medeltida. 3)

Tveta

Namnet Tveta tros härstamma från det fornsvenska ordet thve, som betyder röjd plats eller uthuggning i skogen.

Valla

I Himmeta i troligtvis i betydelse "betesvall, gräsbevuxen slätt" av ordet vall. (Vall(a) kan i vissa ortsnamn ha betydelsen förskansning.) 3)

Vallamyran

Myran står ofta för myren. Ev. kan det också stå för utgård och isåfall skulle Vallamyran betyda utgård till Valla.

Väg

Rikshuvudvägen passerade här.

Källhänvisning:

1) Harry Ståhl, Ortnamn i Västmanland. 2) Oscar Björnänger, Köping - Från forntid till nutid. 3) Bengt Pamp, Ortnamn i Sverige Personer: 4) Lennart Hagåsen, Språk- och folkminnesinstitutet 5) Kristina Neumüller, Språk- och folkminnesinstitutet